Till inneh氓ll p氓 sidan

Forskaren som ville kolonisera Kina

Portr盲tt av 鈥滽ina-Gunnar鈥.
鈥滽ina-Gunnar鈥 var drivande bakom ett av de mest vidlyftiga exploateringsprojekt som svenska akt枚rer tagit sig an utomlands. (Foto: 脰stasiatiska museet)
Publicerad 2020-10-09

Hall氓 d盲r, Per H枚gselius, teknikhistoriker, som i en studie avsl枚jar hur arkeologen och forskaren 鈥滽ina-Gunnar鈥 i en hemlig politisk operation f枚rs枚kte ta 枚ver Kinas j盲rn- och st氓lindustri. Hur kom det sig?
鈥 Svenskarna var lika sugna som andra v盲stmakter p氓 att exploatera det d氓 oerh枚rt fattiga Kina f枚r sina syften.

Portr盲tt av Per H枚gselius.
Per H枚gselius, teknikhistoriker.

H盲ndelserna utspelar sig p氓 1910-talet n盲r Kina var h氓rt pressat av kolonialmakterna. Johan Gunnar Andersson, 盲ven k盲nd som 鈥滽ina-Gunnar鈥, var verksam i Kina och blev r氓dgivare 氓t kinesiska regeringen d氓 svenskarna fick i uppdrag att kartl盲gga Kinas naturresurser

Men Sverige planerade i hemlighet att utnyttja detta f枚r industriella syften. Man skulle  i konkurrens med stormakterna  ta kontroll 枚ver malmutvinningen och tj盲na pengar p氓 export av kinesisk j盲rnmalm till Stillahavsl盲nderna, ber盲ttar Per H枚gselius .

鈥 Och sedan skulle man forts盲tta med liknande arrangemang f枚r antimon, koppar, olja och andra naturresurser. Allt i ett n盲ra samarbete med Wallenbergsf盲rens f枚retag. Fram tr盲der bilden av hur Sverige, sin litenhet till trots, f枚rs枚kte h盲vda sig i det halvkoloniala Kina, s盲ger han.

Vad 盲r det mest h盲pnadsv盲ckande i denna historia?
鈥 Att just Kina-Gunnar, en av Sveriges genom tiderna mest k盲nda vetenskapsm盲n, blev den drivande kraften i vad jag vill h盲vda var en form av svensk kolonialism i Kina. Och att de svenska personn盲tverken som f枚renade vetenskap, diplomati och industri var s氓 t盲ta och v盲loljade.  

Flera ryttare sedda bakifr氓n rider i landskap med berg i fonden.
Svenska vetenskapsm盲n p氓 jakt efter nya j盲rnmalmsfyndigheter i Kina. (Foto: Centrum f枚r n盲ringslivshistoria)

Varf枚r gick det hela i st枚pet?
鈥 1916 utbr枚t stora milit盲ra och politiska oroligheter i Kina som kom att p氓g氓 i m氓nga 氓r. Dessutom rasade f枚rsta v盲rldskriget, vilket gjorde Wallenbergarna tveksamma till investeringar i vad de kallade "exotiska regioner". 

Vad hade h盲nt om projektet hade lyckats?
鈥 D氓 hade Sverige blivit den ledande utl盲ndska makten ifr氓ga om exploatering av kinesiska naturresurser.

Vad kan vi idag l盲ra oss av h盲ndelserna?
鈥 Att 盲ven ett litet land som Sverige har haft enorma ambitioner p氓 v盲rldens koloniala arenor, och att vetenskaplig och teknisk kompetens har spelat en oerh枚rd roll i sammanhanget. Man kan till盲gga att det som misslyckades i Kina senare lyckades i Afrika, d盲r svenska intressen p氓 1920-talet tog kontroll 枚ver Algeriets viktigaste j盲rnmalmsgruvor och p氓 1950-talet 枚ver Liberias j盲rnmalm.

Ber盲ttat f枚r: Christer Gummeson

Publikation

doi.org/10.1080/03585522.2020.1789731

Studien har genomf枚rts inom ramen f枚r tv氓 st枚rre projekt, ledda av H枚gselius och finansierade av Vetenskapsr氓det respektive Riksbankens Jubileumsfond. H枚gselius har samarbetet med dr. Song Yunwei fr氓n Renmin-universitetet i Peking och bland annat genomf枚rt omfattande forskning i svenska och kinesiska arkiv.

Inneh氓llsansvarig:press@kth.se
Tillh枚r: Aktuellt
Senast 盲ndrad: 2020-10-09