Till innehåll på sidan

Hannes Alfvéns rön ökar vår förståelse för rymden

Kung Gustav VI Adolf överlämnar Nobelpriset i fysik till Hannes Alfvén 1970
Kung Gustav VI Adolf överlämnar Nobelpriset i fysik till Hannes Alfvén 1970. Foto: Nobel Prize Museum
Publicerad 2020-10-06

På 50-årsjubileet för Hannes Alfvéns nobelpris i fysik reflekterar IM-forskare över hans bidrag till dagens rymdforskning.

Hannes Alfvén betraktas som en av pionjärerna inom området plasmafysik.

– Han upptäckte att det finns en form av elektromagnetisk våg som rör sig genom jordens rymdplasma-omgivningar och solvinden – vågor som han kallade magnetohydrodynamiska (MHD), berättar Andris Vaivads, professor i rymdfysik vid IM.

Fenomenet, som numera kallas Alfvénvågor, har guidat generationer av forskare inom viktiga områden av rymdstudier, exempelvis gällande norrsken, solvind och strålningsbälten.

– Universum består av mer än 99,9 procent plasma, en slags laddad gas, så rymden är inte ett tomrum. I områden av rymdplasma finns strukturer, och inom dessa finns i sin tur Alfvén-vågor, säger Andris Vaivads.

Göran Marklund, professor emeritus i plasmafysik vid IM, och Andris Vaivads, professor i rymdfysik.
Göran Marklund, professor emeritus i plasmafysik vid IM, och Andris Vaivads, professor i rymdfysik.

Det mest kända exemplet på vågornas effekt är norrskenet, som Alfvén studerade och beskrev för generationer av fysiker, inklusive sin student, Göran Marklund, som idag är professor emeritus i plasmafysik vid IM.

Ett annat exempel är solvinden. Den amerikanska rymdsonden Parker Solar Probe är basen för flera av dagens projekt som IM-forskare arbetar med, bland annat genom att undersöka de mätningar som rymdfarkosten samlar på sig under färden mot solen.

– En av de stora överraskningarna inom rymdforskningen är det enorma flödet av Alfvénvågor med hög amplitud som kommer från solen, säger Andris Vaivads.

En teori är enligt honom att vågorna värmer solatmosfären, som i sin tur driver solvinden och rymdvädret, det vill säga de ständigt skiftande förhållandena i rymdplasma runt jorden.

Text: David Callahan/Katarina Ahlfort

Hannes Alfvéns publicerade rön om magnetohydrodynamiska vågor, MHD: ​​​​​​​. Nature (1942) doi: 10.1038/150405d0

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2020-10-06