Till innehÄll pÄ sidan

IMÌćÓę-studenter reflekterar över Nobelpriset

portrĂ€ttfoto av IMÌćÓę-studenten Pauline Knutsson.
Pauline Knutsson studerar det fjÀrde Äret pÄ programmet Industriell ekonomi. Hon anser att teknikomrÄdet artificiell intelligens borde belönas med Nobelpris. Foto: Daniela Kuhn Bueno
Publicerad 2020-10-02

Med anledning av den stundande Nobelprisveckan gick vi ut pÄ campusomrÄdet och bad studenterna tÀnka högt och fritt om vilka teknikomrÄden som borde tilldelas Nobelpris 2020.

Att spekulera om vilka framsteg eller vilka tekniska innovationer som ska ta hem Ärets Nobelpris brukar engagera mÄnga. Men varför nöja sig med en specifik teknik? Varför inte höja blicken en smula och ta ett större grepp om frÄgestÀllningen? Vi frÄgade nÄgra studenter om hur de tÀnker.

Pauline Knutsson som studerar det fjÀrde Äret pÄ programmet Industriell ekonomi slÄr ett slag för nÄgot omrÄde inom artificiell intelligens, AI.

Foto pÄ Kemistudenterna Madeleine Vikström och Jenny Blomgren som sitter bakom varsin bÀrbar dator.
Madeleine Vikström och Jenny Blomgren lÀser det tredje Äret pÄ programmet Teknisk kemi. Foto: Peter Ardell.

– HĂ€r hĂ€nder det mycket som kan hjĂ€lpa mĂ€nskligheten framĂ„t. AI kan lösa problem inom till exempel sjukvĂ„rden. En del automatisering av vĂ„rden skulle göra att man kan omfördela resurserna dĂ€r. Det existerar ocksĂ„ andra omrĂ„den dĂ€r AI kan bidra till att ta fram underlag till hur vi kan förebygga klimatförĂ€ndringar. 

Hon tillÀgger att det ocksÄ finns en etisk diskussion bortanför Nobelpriset att ta hÀnsyn till, som bland annat leder till frÄgan om vi ska vi snabba pÄ eller bromsa upp utvecklingen av artificiell intelligens.

Global kris

Madeleine Vikström och Jenny Blomgren lÀser det tredje Äret pÄ programmet Teknisk kemi. De rör sig inom ett nÀrliggande omrÄde, det vill sÀga medicinteknik och den pandemi som drabbat hela vÀrlden under 2020. Ett pris borde delas ut för ett vaccin frÀmst mot covid-19, alltsÄ de som har kommit lÀngst i forskningen för att ta fram ett.

PortrĂ€ttfoto pĂ„ Manuel Chala, IMÌćÓę-student.
Manuel Chala lÀser masterprogrammet Transport and geoinformation technology. Foto: Peter Ardell

– Vi lever just nu i en global kris. Vi tĂ€nker pĂ„ vĂ„ra nĂ€ra och kĂ€ra som befinner sig i riskgrupper, det Ă€r viktigt för dem att kunna ha sociala relationer. Utan de sociala relationerna kan man bli sjuk pĂ„ andra sĂ€tt Ă€n covid-19 sĂ„ som depression och Ă„ngest, vilket ocksĂ„ mĂ„ste tas pĂ„ allvar. Vi tycker att de som löser de största vĂ€rldsproblemen Ă€r de som ska fĂ„ ett Nobelpris.

Manuel Chala kommer frÄn Colombia, och har örnkoll pÄ det egna landets Nobelpristagare. Dessa Àr Gabriel García Mårquez (litteratur 1972) och Juan Manuel Santos (Nobels fredspris 2016). Han tar avstamp i de egna studierna dÄ han lÀser masterprogrammet Transport and geoinformation technology.

– Pris borde tillbala nĂ„gon av de mjukvaror som banat vĂ€g för vĂ„rt digitaliserade samhĂ€lle. Dessa har pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt förbĂ€ttrat vĂ„ra liv och underlĂ€ttat för möjligheten för en mer hĂ„llbar vĂ€rld. Jag tĂ€nker pĂ„ allt frĂ„n mobilappar för att minska matsvinnet till utvecklingen av elektriska bussar i stadstrafiken. Alla de hĂ€r framstegen Ă€r vĂ€rda ett större erkĂ€nnande, ett Nobelpris.

Alltid blÄser det nÄgonstans

PortrĂ€ttfoto pĂ„ Olle Cedell, IMÌćÓę-student
Olle Cedell Àr student pÄ programmet Energi och miljö. Foto: Peter Ardell.

Olle Cedell Ă€r student pĂ„ programmet Energi och miljö och inne pĂ„ sitt fjĂ€rde Ă„r. Han Ă€r i likhet med en del av sina studentkollegor inne pĂ„ att priset borde tillfalla nĂ„gon eller nĂ„gra verksamma inom ett lite större omrĂ„de. Nobelpriset borde tillfalla Ă€mnet energiteknik. 

– NĂ„got som bidragit till övergĂ„ngen mot en uthĂ„llig energiproduktion. Mer i detalj finns hĂ€r sĂ„ vĂ€l sol- som vindkraft. Solceller kan idag hĂ„lla sĂ„ lĂ€nge som 20 till 25 Ă„r utan nĂ„got större underhĂ„ll, och alltid blĂ„ser det nĂ„gonstans. 

Olle Cedell tillÀgger att det framöver Àven finns andra tekniska landvinningar inom ÀmnesomrÄdet med framtida Nobelprispotential, som utveckling mot fjÀrde generationens kÀrnkraft samt solkraft med heliostater.

Text: Peter Ardell